Å, jag hämtade ut mitt hemliga paket idag. Jag säger bara; ett exklusivt plagg hela vägen från Warner Brothers i Amerika. Det var i grevens tid för imorgon kväll ska den på.
Har just – mitt i allt stök – haft ett halvtimmeslångt terapeutiskt samtal med min “extramorsa”. Ja, jag ska nog börja kalla henne det här. Hon är himla fin.
Hem ljuva hem. Äntligen ledig i några dagar. Har handlat en massa till morgondagen men ska strax iväg igen och inhandla det som saknas. Å, min underbara fjärrkontroll! Å, vad jag har saknat dig! Den har varit utan batteri ett bra tag nu och jag har gång på gång glömt att köpa nytt, men idag hade jag det på shoppinglistan som jag vuxet lämnade in hos Teknikmagasinet.
Jag måste citera min kollega W.D; “mina bröst har blivit större sedan jag blev sambo. Det är som om min kropp har börjat förbereda sig för moderskap. Förut hade jag dubbel-D, nu har jag F”.
Det här är så knäppt. Sånt händer bara på film. Tills idag. Jag fick ett mail; “Är det du som är Kim som jobbade på XXX för några år sedan? Vi hade en date. Vi tog en promenad på Djurgården och fikade på nåt ställe som började på A”.
Jag visste genast. Café Albert på Birger Jarlsgatan. Det roliga är att året var 1995! Nittonhundranittiofem! Det var en underbar date! Han var snygg, trevlig och jag ville träffa honom igen men jag minns inte att han skulle ha ringt mig efter den gången, vilket han påstår sig ha gjort. Det var en vårdag (måste kolla i mina gamla dagböcker vad jag skrev om honom) och solen sken och Stockholm var som vackrast. Han hade mörkt hår och såg fransk/italiensk ut. Han hade på sig snygga blå jeans. “Du hade mycket längre hår då och var blond”, skrev han idag. Ja, det stämmer bra det. VI HAR BOTT I SAMMA STAD I 11 ÅR UTAN ATT SPRINGA PÅ VARANDRA! Det är ju helt sicko! Jag minns det som vore det igår. Se vad Internet kan göra…
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik