Om ni tror att jag ligger här och har ångest så tror ni fel.
Framtiden ser ljus ut.
Livet är gott.
Klart slut.
Etikett: ångest och eufori
Man lär sig aldrig
Dominatrix
Nej, det var ingen bra dag det här. Visst var det inte?
Har mest stört mig på folk och fä. Med betoning på fä.
Korkade puckoslynor överallt. Tröga pappskallar.
En vacker dag ska jag skriva ner allt som stör mig. Den dagen är dock inte idag.
En ny fas är här! En orädd sådan. Nu ska jag ta mig tusan svinga mitt magiska spö och få lite ordning på torpet.
Vardagskonst
What a fucking waste
Okej, det är onsdag och därmed dags att vara lite smådjup.
Det känns lite som att jag (delvis ofrivilligt) slösar bort så mycket.
Alla dessa stentrista dagar som bara kommer och går – svisch svisch – är ett slöseri. Tänk om det fanns någon jävel där som kunde dela eländet – allt skulle genast kännas så mycket roligare.
Alla värdelösa sömnlösa nätter driver mig till vansinne. Och ser jag mig omkring så ser jag bara idioter, idioter, idioter. Att vara småblåst är okej, men att vara trög är det ta mig tusan inte. Örfilen hänger konstant i luften.
Och sexualiteten – what a waste! Jag skulle kunna göra någon så glad… Nytta och nöje.
Och jag läser om alla märkliga människor som hoppar från blomma till blomma (vore det fredag skulle jag skriva ”kuk till kuk”). Själv behöver jag MINST ett halvår innan jag ens kan blänga på någon ny flamma. I regel går det dock tre år innan det smäller till igen.
Aaargh. Jag känner mig oerhört rastlös och vips ligger jag på dödsbädden och alla chanser och möjligheter är puts väck.
Nej, jag orkar helt enkelt inte med denna astråkiga pissvardag längre. Det måste hända någonting. N-u. NU!
Medan jag ivrigt väntar så lyssnar jag på en fantastisk bit med ljuvliga 80-talsljud och överraskande blippbloppar.