Snyggot

I natt när jag kom hem efter att ha umgåtts med kamrater (mer om det senare) och hundvakten R gått hem var jag ute en sväng med Sebbe. När vi kom till porten stod snyggogrannen där, på väg in. Han höll upp dörren och väntade på oss och vi småpratade på vägen upp. Frågade bl a om han hör Sebbe skälla samt om jag spelar för hög musik men han hade inget att anmärka på. Sedan, just innan vi skulle in i respektive paradvåning (dörrarna brevid varandra) fick jag äntligen kläckt frågan; “vad heter du förresten?” Han sträckte fram näven och sa sitt namn. Som om jag inte redan hade googlat reda på det…
Nu är vi i alla fall du med varandra, snyggot och jag.