Tanter fnyser. Gubbar glor. Tonåringar pekar och skrattar. “Öh! PRO nästa!”, skriker de.
Jag går dock stolt vidare med tygkassen i min hand.
Tygkassen jag fick av min tyske vän.
Den används flitigt. Jag bär min matlåda och min kalender i den då dataväskan är full av det den är till för.
När jag ska handla har jag tygkassen med mig i fickan.
Kassörskor fnittrar. Grannar ler.
Ingen tygkassens storhet ser.
