Dagens positiva veckan-inlägg är det svåraste hittills.
Gårdagen var skräp. Jag hatade allt och var så trött att jag höll på att somna när jag var ute och promenerade. Vädret sög. Det låg sopor överallt. Människor gapade och skrek och dessa förbannade jävla biljävlar som står still (med motorn igång så klart) på gatan med strålkastarna riktade rakt i mitt ansikte – jag hatar det. De ser varenda liten por i mitt ansikte men jag kan inte se dem. Fuck off, ville jag vråla men “PV 6″ ekade i mitt huvud.
Så vad har jag att tacka för?
Att jag hade ett hem att gå till (boring).
Att jag inte ramlade och slog ihjäl mig.
Att jag inte blev rånad, våldtagen, misshandlad, kidnappad, mördad.
Ja. Tusen tack. Verkligen.
Hoppas denna dag blir bättre för så tradiga dagar som gårdagen, då en bara vill falla ihop i en hög och hulka ut livets alla sorger, klarar jag inte fler gånger än en per vecka.