Paus

Kortfattat nu. Idag stannade jag hemma i sängen. Kände mig i mycket dåligt skick hela dagen igår och jag var så trött, så trött så ni anar inte. Sedan blev jag plötsligt febrig och fastän jag var övertrött efter föregående natts två timmar sömn kunde jag inte sova. Så här är jag nu. Och vilar. Visst är jag rädd för att Fredrik och Filippa ska komma och knacka på mitt fönster men tack och lov är det tre-fyra meter till marken så de kan stå där och vifta med armarna bäst de vill. Jag ska inte köra slut på mig själv en gång till för senast det hände var jag inte vatten värd. Bara en plump i protokollet.
Oroa er ej för mitt dramatiska utspel igår kväll. Någonting gjorde mig besviken och istället för att gnälla och älta knapprade jag frenetiskt på tangentbordet och som alltid kändes det bättre efteråt.