Oslo: uteliv

Så… första kvällen gick jag och den ene värden ut en sväng. Vi skulle även möta upp hans ”svenske vän” och när han sa svenskens namn hade jag på känn att jag visste vem det var. När vi tog oss till den mixade baren Ett Glas, vem var den förste jag såg om inte just den där före detta stockholmaren som jag trodde det handlade om. Ja, världen är sannerligen liten. Så liten att jag blev lite sur.
Vi stannade ett tag men haket var oerhört hunktomt så efter ett tag gick vi vidare till det legendariska London. Vid det här laget var jag supertrött och jetlaggad så vi stannade inte särskilt länge. Det var ljuvligt att komma ”hem” och krypa ner under täcket i gästrummet. Det var mörkt, svalt och tyst och jag sov bättre än på evigheter.
För övrigt så är det aldrig någon som har sagt att det går att köpa starköl och sprit i de norska matbutikerna! Eftersom norrmännen är så friska och hurtiga så undanhålls vi detta; vi ska inte få för oss att kräva detsamma – istället ska vi se på de dekadenta danskarna. ”Det är sån man blir om spriten får flöda fritt!”
Här följer lite toalettklotter. Ja, männen är lika primitiva i Norge.



Läs även andra bloggares åsikter om Oslo, Norge