Så damp den ner igen: inbjudan till klassåterträff.
Ha ha ha.
Det har alltså gått tjugo år sedan jag var färdig med den horribla grundskolan – äntligen var det slut på eländet.
För tio år sedan reste jag till den gamla hemstaden, som jag för övrigt lämnade samma dag jag gick ut nämnda skola, och jag hyser inga varma känslor för denna stad – nej, mellanstora städer ger mig panikkänslor och svår ångest.
Jag åkte dit av en enda anledning: strax innan den där sista skoldagen så snackades det om klassåterträff om tio år eller så, och den vidrige, tuffe T sa: ”alla måste komma – även Kimmelina”.
Tio år senare tog jag mig dit. Till Grand Hotell. Och den vidrige, tuffe T dök inte upp. Ingen av de andra hemska idiotgrabbarna heller. Jag vann.
Faktum är att de enda som kom var de (få) som var mer eller mindre reko och hyvens. Vi vann.
Nu till det härliga! Ett par av de där härliga människorna som jag växte upp med (varav den ena visade fittan för mig bakom påskelden i hålan där vi bodde) kommer till Stockholm idag. IDAG. Så vi ska träffas och öla.
Vi har inte setts sedan den där kvällen för tio år sedan. Ja, vi har setts en enda gång på tjugo år. Fatta.
Underbart spännande!
Här bjuder jag frikostigt på en bild från den där kvällen för tio år sedan. Jag hade just checkat in på hotellet i den horribla f.d. hemstaden och skulle just dra på mig mina röda och rosa kläder + en massa, massa smycken. Såg ut som en julgran och jag älskade det.
13 reaktioner till “Ni får klara er utan mig, era as”
Kommentarer är stängda.
På min 10-årsträff var folk helt plötsligt trevliga. Det var kramar hit och dit och ”fan va kuuul!” från folk som inte pratade med en i skolan. Och det pratades om att köpa villa i barnvänliga områden och att köra i 30 utanför skolor. Det var lite roligt, lite konstigt och lite läskigt.
Jo, de flesta var ”trevliga” även här. Men jag gick inte på den lätta. 😉
Ja fyfan för mellanstora städer. De tar fram de sämsta i människan.
Jag föreställer mig att Tuffe T har fastnat på mitten av en karriär inom ett trist medelstort företag, dricker aningen för mycket, spöar frun, pressar ungarna till idrottsprestationer, drömmer om Thailandssemestrar och tänker på den korta tid då han var ung och lovande.
Jag nickar instämmande.
Ha-ha.. Inbjudan ser ut som något från KGB eller Mao’s Kina!!!
Absolut, så dit vill jag ju inte gå!
Lycka till och ha det så gott!
Tack så hjärtligt, tösabit. Är både spänd och en aning nervös.
Hoppas det blir en höjdarträff!! 🙂
Tack. Med dessa två damer kan det nog inte bli annat. 🙂
Härligt att träffa gamla vänner! Kram