Mina konstiga drömmar fortsätter. I natt drömde jag att jag hjälpte en oidentifierad väninna att mörda sin odåga till make. Hon var den undergivna kvinnan som blev slagen, förnedrad och våldtagen av sin man. Jag var den bestämda, världsvana som kom till den lilla byn och sa; “vi måste göra oss av med honom”.
Drömmen gick baklänges, eller lite som om vi satt vid himlens portar och gick igenom våra liv. Vi hade dödat mannen och ingen hade någonsin fått reda på att vi var de skyldiga.
Absurt. Vi använde oss av en kniv och en bläckpenna!
Jag och väninnan satt nervösa i köket då vi hörde dörren slå igen. Mannen var hemma. Det var bara det att porten i huset (i verkligheten) slog igen och väckte mig. Jag fick aldrig uppleva själva mordet.
Konstigt.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik