Nu kopierar jag vad jag skrev på Facebook igår.
Det är mycket Carola nu, jag vet, men jag går igenom en ålderskris och jag går därmed igenom milstolpar i mitt liv.
Idag har vi kommit fram till 1984. Jag var nio år och älskade Carola. Min ”humble background” betydde att jag fick vänta länge på att veckopengen skulle räcka till att köpa ett KASSETTBAND eller en LP.
Så var jag och min kusin Joakim ute och cyklade en dag och jag såg att det låg en kassett i vägkanten. Och det var Carolas senaste: ”Steg för steg”.
Fatta sicken lycka för en liten kis, vars största önskan var att få lägga vantarna på ”Carolas senaste”.Och sedan ville jag och kusin Joakim åka till ”stan” (Borås) för att gå på Carolas ”kyrkoturné” (1987 tror jag), men mor och moster ville inte släppa iväg oss till ”stan” (Borås alltså), då det kunde finnas en massa ”knarkare och sånt” i ”stan” (fortfarande Borås).
Vi förlät dem aldrig.
Och jistanes vad jag ser fram emot kvällens Så mycket bättre!