Men huvudsaken är väl att SD inte har fått nåt inflytande…

Kulorna fortsätter vina over there, tydligen. 
Börjar ni inte bli mätta på att ha en ledare vars enda bedrift verkar vara att stamma fram att någonting är ”oacceptabelt” i tid och otid?
Och diverse självgoda ministrar som rapar fram ord om ”krafttag” och ”utmaningar” stup i kvarten?

Jag har aldrig varit en sån där person som känner politikerförakt eftersom det oftast har handlat om politiker som förvisso varit lite bäng men på nåt sätt kanske intelligenta och jag har hyst nån typ av respekt för dem. Vi har bara haft lite olika åsikter om saker och ting, så att säga. Men de senaste dryga tio åren har jag faktiskt börjat känna rent förakt. De styrande har varit – och är – helt enkelt dumma i huvudet. De bara vaggar runt utan vare sig mening eller mål och de sabbar ett helt land på kuppen (och utraderar ett helt folk). 

Det Humanitära Dårhuset och dess låtsasfeministiska regering är ett skämt. Ett farligt skämt. Det hade kunnat vara lite lustigt men nu är ju denna tragikomiska dokusåpa rena rama skräckfilmen och skrattet fastnar i halsen.

Sinnessjukt. 
AVGÅ ALLA. 
Stämpla ut och gå hem. 
SKÄMMES!

Varför tvingar ingen Den Store Ledaren Löfven att sätta sig i valfri morgonsoffa och besvara en massa ”svåra frågor”?

Som till exempel vad hans regim har för visioner gällande mitt födelselands framtid. 
Eller hur det känns att gå till val med meningslösa slogans om ”ett tryggare Sverige” medan kulorna viner som aldrig förr och barn, kvinnor och män OCH PENSIONÄRER blir våldtagna på löpande band. Att medborgarna dör i vårdköer. Att det inte lönar sig att anmäla brott. Att folket har organiserat sig och börjat försvara sig själva mot ”buset” då staten inte klarar av det. 
Att den ”feministiska regeringen” gullar med islamistiska kvinnoförtryckande (människofientliga) skurkstater. 

Eller att samma regerings erkända låtsasstat ”Palestina” använder sitt bistånd till mord på judar och att Den Humanitära Stormakten (som låtsas vara HBT-vänlig) har bästisar i samma låtsasland som kränker och mördar homosexuella. Biståndsregnet bara fortsätter oavsett vad dessa glorifierade eviga offer hittar på. 
Eller att invandrarföreningar med HBT-hat (för att inte tala om judehat) på agendan får miljonbidrag av staten för att sprida sitt hat. 
Eller det här med att polisen inte hinner utreda allvarliga brott men har en massa resurser att lägga på jagandet av nån trött pensionär som skrivit nåt ”fult” ord på internet. 
Eller att fattigpensionärerna blir fler och fler och lever med kurrande magar på bussar och torg. Med trasiga värkande tänder. 
Kan ingen fråga Löfven hur det känns att leda ett land som fullständigt har tappat kontrollen?

Eller en massa andra raka och simpla frågor som en ledare borde kunna besvara, helt enkelt. 
Hur svårt kan det vara?

Men Den Store Ledaren skulle väl jollra nåt om att ”det är oacceptabelt” och att ”vi har kommit en bit på väg men vi måste göra mer”.
För att avslutningsvis sammanfatta det hela med att huvudsaken är ändå att ”SD inte har fått nåt inflytande”.

Nu kanske du tror att jag hatar mitt födelseland Sverige, men i själva verket kanske det är tvärtom.
Och ni som bor kvar på Den Humanitära Soptippen: VARFÖR GÖR NI INGENTING?
Fan ta er.