Är det måndag så är det.
Och den här veckan började med en BANG.
Bokstavligt talat.
Telefonen ringde och jag svor. Det kan inte vara goda nyheter om telefonen ringer tidigt på morgonen. (Hos mig ringer det tack och lov FRUKTANSVÄRT sällan.) (Telefonskräck.)
Det visade sig vara en god väninna som bor i närheten.
Hon hade lyckats låsa in sig i badrummet.
Jag tog de få verktyg jag äger och ilade dit. Tack och lov har jag hennes hemnyckel då jag då och då tar hand om hennes hund.
Jag försökte. Jag kämpade. Jag lossade på skruvar.
Till slut fanns inga andra alternativ. Jag slog sönder dörren med en hammare.
Kände mig väldigt macho.
”Nu faaan ska vi få uuut dig!” *BANG*
Nu har hon ingen badrumsdörr längre.
Men hon har sin frihet.