Jag är bra på att skjuta upp saker men jag jobbar hårt på att bryta mönstret och tack och lov har jag bevittnat vissa framsteg.
När jag var yngre var jag en doer. Jag var rapp och otålig och en gång sa min far: ”andra snackar om att de ska göra en massa saker men du min son snackar mindre men gör desto mer”. Det var fint och bra sagt.
På senare år har jag tyvärr förslappats en smula och det beror väl på tröttheten som infinner sig så här i livets mitt/slutskede. Det känns faktiskt lite så; slutskede. Jaha, det var så här det blev. Var det värt det?
Deprimerande tankar.
Ibland när jag går och lägger mig tänker jag: ”tänk om jag inte vaknar imorgon”. Det är sant!
Deprimerande tankar.
Nu lever jag på övertid; varje ny dag är en bonus – inte en självklarhet. Kanske just därför har jag återigen blivit mer av en doer. Det kan gälla småsaker som att ringa ett jobbigt samtal. Har man telefonskräck som jag så skjuter man gärna upp det i veckor/månader/år, men igår fann jag mig själv lyfta luren och ringa bara så där. Småsmulor säger ni. Inte för en med telefonskräck säger jag.
Handyman är vansinnigt driftig och jag önskar så att jag hade mer av hans rappa mentalitet. Som igår. Vi hade varit ute och promenerat och när vi kom hem kom vi fram till att vi skulle hämta upp en dörr från källaren; en dörr som ska stänga ute ljudet från trappuppgången så jag slipper vakna klockan 03 varje morgon på grund av tidningsutdelarhelvetet.
”Vi kan väl hämta den nån dag i veckan”, hade jag i vanliga fall sagt, ”klockan är snart 21 och jag vill mysa och varva ner”.
Handyman sa: ”kom så går vi” och jag protesterade inte utan jag rusade ner i källaren och vände upp och ned på förrådet för att få ut dörren. Och nu sitter den där den ska.
Fantastiskt med lite rapphet och ork.
Nu ska jag ringa några samtal. Hade tänkt göra det klockan 14, men varför inte 09:50?
Uppdatering: En som alltid är rapp och rask är Sebbe. Nu figurerar han i Expressen igen.
10 reaktioner till “Lite snack och mycket verkstad är det enda rätta”
Kommentarer är stängda.
Pojkvän är en sån där som får saker gjorda. Upptäcker han att golvet behöver dammsugas tar han fram dammsugaren oavsett vilken tid på dygnet det är eller vad han egentligen höll på med. Jag brukar mest konstatera att man borde städa. Skulle aldrig falla mig in att göra det direkt. Men jag ser och lär, och hoppas bli lite mer som han i det avseendet.
Tänk så bra du har det. Håll hårt i grabben!
De där ”är det här allt?” tankarna är inte roliga du.. Vi får väl hoppas på varsin hunky handyman med ”grow old along with me, the best is yet to be..” attityd..;)
Åh! Ja! Vi hoppas vidare.
BRA jobbat… Och det där snacket om livets slutskede vill jag INTE höra mer… Herregud!!! Du har ju åtminstone halva livet framför dig och förhoppningsvis mer ändå…
Vänta bara. Du kommer säkert känna likadant om några år…
Tänk den som hade din energi…
Du lägger all energi på ditt nya porrjobb.
Varför drar jag mej till dej? Alltid när jag känner mej lite nere så vill jag läsa din blogg. Får lite tröst av dej, inte på din bekostnad ändå. Har för tillfället lite svårt med mitt liv, känns det. Kanske det ej är på riktigt, men det känns så ändå. För tillfället ville jag byta landskap, land, världsdel osv… Känner mej för tillfället väldigt ensam, vet ej om det är bra eller dåligt. En som är mej kär, fast jag inte vet varför vet kanske inte hur mycket han betyder för mej och jag har inte lust att säga det fast det gör ont när jag inte gör det… förlåt att jag öppnar mej för dej så här.
Du. Det är bara att komma hit om det får dig på bättre humör.
Kram.