Kyfos, lordos och ischias

Det är ganska skönt att – i och med min nya fantastiska befattning – få sätta mig ner med pappersarbete då och då.
Varken min kyfos eller min lordos har plågat mig på sistone. Även min mångåriga bästis herr Ischias lyser med sin frånvaro.

Jag har dock ont i mitt högra knä. När jag inte sovit tillräckligt mycket så känner jag det i knäna. Faktiskt. Dessa veckor då jag jobbar kväll samt helg är ofta väldigt slitiga. Jag anser ju ödmjukt att människan är skapt för att kliva upp med solen och kvällarna är till för att ta igen sig. Allt annat är bara trams. Denna naturliga klocka sitter i våra gener och i vår faktiska biologi.
Men jag gnäller naturligtvis inte då jag trivs på min arbetsplats, och i morgon bitti hoppar jag raskt på min betydligt behagligare morgonvecka.

Ja, detta var ju inget direkt revolutionerande inlägg men jag har skrivit så sällan på sistone så jag tänkte öka takten lite, och vara lite mer närvarande. Jag vet ju att jag (fortfarande, efter alla dessa år!) har trogna läsare. Även om kommentarsfälten dog när facebook, twitter och instagram kom med buller och bång.