Morgonkaffe och nyheter på jobbet.
Mycket trött och svårt att komma upp ur sängen, men här är jag nu. Jag sa till min bögkollega: “Jag har en dräglig vardag som inte ger mig ångest så jag har nått mitt mål i livet”. Så sant. När jag är trött är jag lite extra reflekterande.
Och jag har denna morgon smålett åt mitt bedrövliga morgonhumör. Jag är så lättstött och grinig. Har mitt civilstånd något med det att göra? Kanske finns det ett samband.
Idag har jag fått en ny tillfällig (hoppas jag) arbetsuppgift; en gång i halvtimmen måste jag kila iväg och trycka på en knapp på en överhettad värmereglerare (eller något liknande) (jag vet inte ens vad det är eller varför jag ska göra det men jag gör som jag blir tillsagd både i och utanför bingen). Jag känner mig verkligen viktig och oumbärlig!
Dessutom ska jag premiärarbeta med en ny kollega idag: en ung lesbian. Ja, de homofila trivs verkligen här på kontoret. De kommer i flock.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik