ESC 1983

Jag har inget att blogga om idag (*chock*) och eftersom ni älskar mig vet jag att ni sitter på helspänn och klickar på ”uppdatera sidan” för att se om det inte ska komma nåt nytt, fräsigt inlägg snart.
Men tji.
Därför fortsätter jag ESC-nedräkningen. 1983 nu; även detta ett mycket bra år, men min favorit är trots allt: ISRAEL. Ofra Haza – kvinnan med den finaste rösten någonsin – framförde ”Chai” med elegans och klass. De tre små sekunderna, fyllda med småhysteriska instrument, mellan 2:13 och 2:16 i klippet nedan är orgasmiska.
Strax efter det israeliska bidraget lurar Storbritannien (”I’m never giving up” med Sweet Dreams), Spanien (”Quién maneja mi barca” med Remedios Amaya – som jag tyckte var riktigt otäck då, 1983) samt Belgien (”Rendez-vous” med Pas de Deux). Gillar även balladen från Luxemburg – ”Si la vie est cadeau” (Corinne Hermés), som vann över Ofra Haza med sex ynka poäng.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

2 reaktioner till “ESC 1983”

  1. Åh… det var tomt med kommentarer på det här inläget 🙁 Måste ju erkänna att jag är lite ledsen att jag inte har någon spelare där jag kan spela min LP med Ofra Haza… Får väl försöka hitta någon på en loppis eller nåt…

Kommentarer är stängda.