Jag har gjort det förr och kanske är ni less på mitt tjat men ni som någon gång varit nikoberoende vet vad jag snackar om. Efter mitt återfall i vintras (då jag låg och skakade som en halvt ihjälklubbad norsk säl) slutar jag snusa igen.
Tänkte först inte skriva om det hela men eftersom det kommer vara till hjälp gör jag det ändå. 1. Jag får skriva av mig min ångest 2. Jag vill inte misslyckas eftersom jag vill vara stolt över mig själv. 3. Jag ljuger inte (så bra).
Jag sitter och läser inlägg i forumet på slutasnusa.com och jag känner abstinensen komma bara av att läsa om människors elände. Och jag har ändå fortfarande min sista snus under läppen.
Jag har också läst en tvåmånadersblogg där en person beskrev sin kamp. Mycket inspirerande.
Det är lite som när jag rökte för många, många år sedan – jag kunde aldrig känna mig riktigt hel och frisk så länge jag rökte. Nu känns det likadant med snuset. Vad spelar det för roll om jag äter nyttigt och allt det där om jag ändå trycker i mig gifter?
Nu, klockan 12:00, publicerar jag detta inlägg. Därefter spottar jag ut min sista prilla och går på lunch. Och handlar Onico.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik