Tänk att det är så mycket lättare att cykla med nypumpade däck – man bara svischar fram. Jag var lite orolig ett tag eftersom det kändes så otroligt mycket jobbigare att cykla nu än förra året – trots att min kropp är i betydligt bättre skick. Till slut insåg jag att däcken var rätt tomma på luft.
Jag köpte min cykel 2004 och den har givit mig mycket glädje men även en smula vrede – den försvann ur cykelrummet* strax efter att jag köpt den och jag både skrek och grät av ilska. Husvärden på förra stället jag bodde på återfann dock cykeln – inlåst i ett annat rum i källaren (konstigt). Tur för mig men synd att jag redan hade kontaktat polis och försäkringsbolag.
Det jobbiga med att cykla i city är att cykelbanorna helt plötsligt försvinner. Inte åt höger eller vänster, utan rakt upp i det blå. Så om ni fotgängare undrar varför vi cyklister ibland kommer farande på ställen vi egentligen inte borde cykla på beror det på att vi inte hade någonstans att ta vägen.
Mitt problemområde är kvarteren runt Skånegatan. Helt sickojobbigt. Så ha gärna lite överseende. 🙂
*Numera står min cykel i hallen.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik