Jag uppfann häromdagen en fantastisk slogan: ”Oslo är det nya New York. Eller snarare… O är det nya NY!”
Ja, snart vet jag om det är så eller om jag som vanligt bara snackar en massa skit. Nåväl.
Sitter äntligen på tåget, en kvart försenad. Trots att det inte tar mig mer än 12 min att åka till centralen så var jag där trekvart innan avgång; how very me – alltid redo, alltid ute i god tid då marginaler är bra i detta spännande, oförutsägbara liv. Fryser såklart tårna av mig efter en timme på perrongen. Nåväl, nu åker jag!
Jag riktigt känner hur semestern tränger in! Och nu blir det biljettkontroll. Så klassiskt och elegant!
När jag gick satt Sebbe i sängen och glodde på mig och mitt prasslande. Hundvakten sov tungt.
Uppdatering:
Brunchen är avklarad och jag läser Ruth Maiers dagbok. Då och då tittar jag ut men det ser ju likadant ut varje gång. I lurarna har jag min fantastiska pop- och dance-spellista.
Uppdatering:
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik