Årets näst viktigaste dag är här

Spänningen är olidlig och det känns i sig alldeles fantastiskt underbart. De två senaste åren har ju spänningsmomentet i Melodifestivalen lyst med sin frånvaro då Carola (med bra poplåt) och The Ark (med crappig soplåt) var förutbestämda vinnare.
För tre år sedan upplevde vi big time mellotrauma och jag är rädd för att det kommer ske i år igen. Jag skrev den 12 februari att jag tror att Christer Sjögren tar hem det och jag tror det än idag.
Igår såg jag alla bidrag på nytt och jag är nu färdig med min finallista.
01 CHARLOTTE PERRELLI “HERO”
Hero är en snygg låt och Charlotte är en parant sångerska som verkar trevlig och kul. Jag är mycket glad över att hon äntligen har en ny hit – oavsett hur det går ikväll slipper hon leva enbart på Take Me To Your Heaven hädanefter. Jag ser henne gärna i Serbien i maj – jag älskar ju schlagerdrottningar. Det är bara så.
02 BWO “LAY YOUR LOVE ON ME”
Jag stör mig lite på Alexander Bards aggressivitet och jag stör mig på att Marina inte känns som en fullvärdig medlem och jag älskar inte Martins röst. Men jag gillar deras musik och jag tycker årets låt är deras bästa mellobidrag hittills. Skulle gladeligen skicka dem till Serbien (och tillbaka). Vi får se hur det går. Tänk om de äntligen skulle gå hela vägen.
03 SANNA NIELSEN “EMPTY ROOM”
Sannas superballad berör mig starkt. Snygg sångerska sjunger snygg låt. Det kan nästan inte bli bättre. Sanna kommer garanterat gå hem hos både publik och jury så kanske, kanske vinner hon. Det vore kul att se hennes glädjetårar.
04 SIBEL “THAT IS WHERE I’LL GO”
Det tog ett tag men nu älskar jag denna fina ballad. Den är lite svår så den skulle lätt kunna hamna i skuggan i ESC men hos mig kommer den spelas många, många gånger framöver.
05 FRIDA FEAT. HEADLINE “UPP O HOPPA”
Att jag skulle gilla denna bit var en rejäl överraskning för mig. Jag blir så lycklig varje gång jag hör den. Dessutom är Headline lite gullig (jo!). Frida har dock noll star quality. Och för mig är stjärnglansen viktig. Mello är ju en glammig tillställning som hjälper mig att glömma den gråa vardagen.
06 LINDA BENGTZING “HUR SVÅRT KAN DET VA?”
Storschlager. Men låten är ingen Jag ljuger så bra. Tyvärr. Jag kommer tokdansa till Hur svårt kan det va? hela sommaren men den kommer nog sexa ikväll. Linda är underbar på scen, vill jag inflika.
07 CHRISTER SJÖGREN “I LOVE EUROPE”
Ja, Chrille kan gott och väl vinna. Det sitter ju en miljard gummor och gubbar (och en och annan yngling) och röstar på denna ikväll. Men vad kommer juryn, som sitter på halva makten, säga? Mycket spännande. Jag kan dock konstatera att jag vaknat med I Love Europe i huvudet x antal gånger den senaste månaden. Kanske kan det vara lite positivt med en kärleksfull och fredlig låt ändå? Hade den framförts av en glammig kvinna hade jag säkerligen gillat den bättre. Chrille är liksom… en gubbe.
08 NORDMAN “I LÅGORNAS SKEN”
Jag fick väl smaka på min egen medicin i och med att jag röstade på denna i Andra chansen… Faktum är att jag har börjat gilla låten på riktigt. Jag har fortfarande svårt för sången/rösten men melodin är fin. Måste nog köpa den instrumentala versionen.
09 RONGEDAL “JUST A MINUTE”
Jag hårdgillade Just A Minute ett tag men nu stör jag mig mest på att låten i allmänhet och tråkbröderna i synnerhet är så himla käcka. Fnittergossar har jag inget för. De har ingen stjärnstatus heller utan kan gott och väl ställa sig där de hör hemma – i kören bakom Electric Banana Band. Bara en sån sak.
10 AMY DIAMOND “THANK YOU”
Jag gillar verkligen inte denna dänga. Ja, Amy är väldigt bra på scen osv. men hon är ett barn och barn har inget att göra i dessa sammanhang. De ska sitta hemma och läsa böcker och spela kort med familjen. Vips gör hon en Britney. Det är dessutom oerhört läskigt med barn som har ett vuxet uttryck. Lite som sådana där spädbarn med vuxen blick. De stirrar på en och man vet att de är kloka gamla gummor i själen men att de ännu inte kan uttrycka det rent fysiskt. Creepy! Låten är kass också. Malande. Gillar varken melodi eller text.
Nu ska jag jobba undan min halvdag (jag har ju till och med fått halva dagen ledig tack vare mello! Alla känner till mitt extrema intresse.) och sedan ska jag:
* hämta ut min Globenbiljett
* gå hem och vila
* hotta upp mig
* höra hur Sebbe har det hos Hundvakten (jag har ju melloledigt från honom hela helgen)
* ta ett glas vin med Eurofivestar
* ta mig till Globen (vinkar glatt in i kameran!)
* festa av glädje eller chock. Det återstår att se…

Regler för lördag

På lördag har jag spontan mellotillställning i hemmet.
Tre regler måste följas!
1. Man ska vara tyst under låtarna.
2. Man måste rösta minst 2 ggr på Nordman. Varför man ska rösta på en så sugig låt kan ni gott spekulera i.
3. Man ska jubla när Charlotte sjunger Hero på Lino (dit vi ska direkt efter Andra Chansen). Det är nog mkt hemligt men jag läste just i hennes blogg:
“Ska köra den på Lördag kväll på ”Lino” i Stockholm, i Täby Centrum på söndag eftermiddag och på Patricia på kvällen!”
Charlotte kör hårt på gaypubliken. Helt rätt. You go, girlie girl!

Vilken festlig helg

Jag har haft det ack så bra.
Hemmaliv, film, mat, memmajakt och mer därtill. Priset tar dock mellofesten igår kväll. Två schlagerbögar, två schlagerfaghags, en Grönis och en hund=lycka.
“Alla på festen måste rösta på Charlotte Perrelli minst tre gånger”, deklarerade värden på ett tidigt stadium. Vilken tur att jag älskade låten. Jag röstade på Charlotte tre gånger för min egen räkning, tre gånger åt Grönis och en gång åt Sebbe. Röstade även en gång på Linda Bengtzing. Så ja – rätt låtar gick vidare och jag dansade av glädje. Jag var nervös.
Nu har Grönis just åkt hem och Sebbe sover och jag ska se gårdagens mello på dvd. Underbar söndag.

Dana International till Belgrad

Jag och mellovännen min såg just den israeliska uttagningen till Eurovision Song Contest och min husgudinna Dana International vann. Som låtskrivare. Låten heter Keilu Kan, vilket betyder Som vore du här.
Min vän, herr Tel Aviv (ej att förväxla med herr Israel), satt i en av jurygrupperna och han var ej nöjd med resultatet.
Detta år hade de i Israel valt en artist – ynglingen Boaz Ma’uda – som framförde fem låtar och sedan valde folket + jurygrupper vilken som ska repre landet i Belgrad.
Ett trevligt upplägg eftersom låtskrivarna får betydligt mer uppmärksamhet och låtarna tävlar mot varandra, snarare än artisterna.
Dock märktes det tydligt under sändningens gång att Dana är väldans populär så det spelade nog in en hel del i slutresultatet.
Låten tycker jag är helt okej, men ingen ESC-vinnare (men det var ingen av låtarna).