Kim da Costa – Sida 1248

Mörker

Jag älskar att promenera i mörker och total tystnad med någon jag tycker så väldigt mycket om. Det är så små saker som gör mig lycklig i allt eländes elände. Jag vill ge så mycket för jag får så mycket. Jag är nog en mycket enkel människa när det verkligen gäller.

Natt

Inatt var jag och D nere vid vattnet. Vi hade ficklampa med oss och det var både mysigt och skrämmande. Nu: ärenden i stan. Sedan: arbete på UTV.

Bloggportalen

Bloggportalen är ju uppe nu. Hur kul som helst. Jag bara surfar runt och surfar runt och läser och läser. Jag älskar att läsa om “vanliga” människors liv.
Ska hem till D i kväll. Som jag har längtat. No more drama.

Oj

Veckan som gått har varit ett enda långt drama, känslomässigt sett. No more drama, please. Nu känns allt bra. Kan det få vara så ett tag till? Satt på Dubliner vid Zinkensdamm igår kväll, med fröken Havre, och drack öl och pratade om liv och lycka. Hemskt trevligt. Hon sa saker till mig som kanske är det vackraste någon någonsin sagt. Nu ska jag jobba. Fast först vill jag säga att i natt sov jag i tältsängen som fortfarande stod framme sedan Guccis besök. Bara för att jag ville ha lite omväxling. Konstigt?

Vatten på min kvarn

Har precis mailat in krönika 4. Fick vatten på min kvarn av DN-artikeln.
Nu är det nästan vardag igen kom jag just på. Och den är mer än välkommen. Jag vill ha lugn och ro och en smula romantik. Jag vill ligga och slappa och jag vill hångla lite också. Och jag ska inte dricka alkohol på ett bra tag.
Är på jobbet nu och den här värdodatorn låter konstigt. Hoppas den inte sprängs i bitar. Om jag aldrig mer skriver någonting så gjorde den det. Just to let you know.