Eftersom jag sitter på balkongen min, i närheten av Globen, så kan jag inte undvika ämnet – hon ställer ju sig snart på Globens scen.
För det första: vilken slump att den där Oprah-intervjun som vi såg på nätet för lääänge sedan visades på TV3 igår och idag (ja, den kom ju i två delar). Whitney Houston satt där i fåtöljen och var jäkligt fräsch och ganska mycket sig själv – även om rösten var något rosslig.
Sedan gav hon sig ju ut på turné… Även om jag alltid har gillat Whittans musik så har jag aldrig sett henne live och jag har heller aldrig varit sugen på det. Hon är ju en vokalist… Och finns det något tråkigare i live-väg än att sitta och titta på en vokalist i två timmar?
Knappast.
Jag hade därför inte heller följt nyhetsflödet om hennes turné förrän jag i helgen råkade se detta klipp från konserten i Köpenhamn.

Herre min skapare så tragiskt.
Vi snackar Leila K-tragiskt!
Självklart sitter det en penningkåt manager och en lika penningkåt ”rådgivare” i bakgrunden – sugna på att mjölka kossan (ja men se så hon ser ut!) en sista gång.
Så fruktansvärt tragiskt.
Efter att ha sett klippet slog jag genast på Whitneys senaste (sista?) album I Look To You (för första gången på länge) och ååh… det är ju ett riktigt bra album! Och även om hennes röst inte är som förr så är den ju mer än okej.
Fan vad roligt det vore om rubrikerna i morgon skulle skrika: hon var magnifik!
Det lär inte hända… men… för en kort liten stund – låt oss hoppas.
Vi avslutar med den i mitt tycke bästa låten från senaste albumet.

Uppdatering:

Så hur gick det då? Jag följde konserten via kvällstidningarnas livechattar och det bjöds på olika bud.
Medan Expressens utsände rapporterade…

…så smådiggade Aftonbladets dito:

Jag väljer att lita på väninnan som var på plats:

Media igår: Svd AB AB AB Exp Exp Exp AB AB AB
Media idag: AB AB AB Exp SvD AB DN
Läs även andra bloggares åsikter om Whitney Houston