Skedad?

En väldigt lustig sak inträffade.
Jag tog en middagslur på tio minuter i soffan och jag drömde om Y. Jag drömde att han låg bakom mig och skedade mig med båda armarna. Det var underbart. När jag var på väg tillbaka till verkligheten kände jag fortfarande hur han höll om mig och lite senare, när jag faktiskt vaknade, tänkte jag “kära nån, han l i g g e r faktiskt bakom mig”. Jag öppnade till slut ögonen och var tvungen att titta.
Nej, det fanns ingen Y i min soffa, men jag kände “honom” fortfarande i flera minuter i vaket tillstånd.
Underbart var det.
Fatta vad jag saknar honom.
Att bli skedad är det enklaste men bästa som finns i hela världen. Det är då jag känner: “om jag dör nu så är det helt okej” (minns mitt tidigare (lösenordsskyddade) inlägg).