Nej, det är som sagt inte så kul som det verkar att vara ledig på vardagar. Tack och lov händer det sällan i mitt liv, ty ångesten kommer alltid förr eller senare. Ensamhetens klor greppar icke så omsorgsfullt min manliga lekamen men jag försöker hålla mig upptagen med annat. Jag har maratondiskat och ja, jobbat lite och nu är det extra mumsig måndagslunch/middag på gång.
Därefter ska jag ta en extra lång runda med Sebbe i skogen, gå ut med sopsorteringen, dammsuga och dona.
Och snön – den är snart ett minne blott. Det var kul medan det varade men nu vittrar jag ta mig tusan vår på allvar.