Nyss hemkommen från tandläkaren och jag är bestört som vanligt. Den här gången över att min underbare tandläkare ska sluta! Om ni visste hur lycklig jag varit över att ha haft honom grävande i min mun de senaste tre åren.
Innan dess gick jag hos en värdelös kärring. Jag överdriver inte när jag säger att allt hon gjorde med mina tänder fick göras om inte bara en eller två gånger – utan tre! Det var helt vansinnigt.
Sedan kom jag till denne underbare man som inte bara är vacker som en sommarnatt på Österlen utan dessutom en ytterst kompetent och bra tandläkare. Allt har gått kalasbra hos honom och han har varit ack så fin då han förklarat exakt vad han gjort och varför han gjort det. Samtidigt har han tittat in i mina blå med sina bruna.
Varför kan ingenting någonsin få vara som det är?
Måste allt konstant ändras?
Ge mig min kroatiske fotbollsspelande tandläkare tillbaka!