Fånerier

Jag känner mig så korkad ibland. Hemskt jobbigt är det.
Det är små vardagssaker som jag inte har någon erfarenhet av som får mig att känna mig riktigt blåst. Jag ser mig själv med himlande ögon och munnen halvöppen. Som ett fån.
Alltid är det nån sån där redig man inblandad. Nån som inte vet någonting alls om sådana saker jag vet mycket om. Kanske har han levererat paket i 25 år och vet allt om både paket och leveranser och så står jag där som ett fån och inte vet att jag ska signera på en elektrisk sak som ser ut som en fjärrkontroll med fönster. (För övrigt såg det ut som en treåring hade signerat så vad spelar min signatur för roll? Jag är lika bra på att signera elektroniskt som jag är på att rita i datorn.)
Eller så ska jag kopiera en nyckel och den sura gubben säger “den är låst”. Som om jag skulle veta vad det betyder. Vadå låst? Jaha, nyckeln är skyddad mot kopiering. Men säg det då.
Jag vill inte känna mig som ett fån. Jag vill känna mig som en smart ass hunky dude.
Så jag kämpar vidare…
Jag har växlat pengar idag och jag lovar och svär att varken mannen med paketet (lät det hett?) eller nyckelgubben vet vad de har för valuta i Israel. Så det så.