Sebbe hatar verkligen regn. Han var så söt idag när vi promenerade hemåt från Globen. Först grinade han en del och skakade av sig så ofta han orkade men när han insåg att vi var på vår gata satte han fart. När vi väl kom fram till huset rusade han in bland bilarna på parkeringen (han orkade inte ens gå runt), zickzackade sig fram över gräset och skuttade glatt fram till porten. När vi kom in i lägenheten hoppade han runt som vore han en kanin – alldeles lycklig. I love Sebbe.