Nu så.
Har två bra men långa och tunga veckor bakom mig. Har jobbat hårt för att imponera på min nya chef och så fick jag veta idag att han ska sluta, så snart måste jag börja imponera på nån helt ny person. Utmattande!
Men jag känner att jag har gjort ett strålande jobb och jag är nöjd med mig själv. Kunderna likaså. Jistanes vad böckerna har flugit ner från hyllorna. Får se vad som finns kvar på måndag.
Ibland känns det som att jag får ta lite ”extra ansvar” på grund av att jag är man. Och det är ju en helt ny känsla för mig. (Inte så många män ute i varuhuset då de flesta grabbiga grabbar jobbar bakom kulisserna, på lagret och liknande.)
Jag känner mig helt enkelt så fruktansvärt manlig helt plötsligt. 
Som att jag blir sedd som en redig karl.
Nu är jag hemma och jag har äntligen en helt ledig helg framför mig. Ska vila min arma kropp som påminner mig om att jag inte längre är 25. Det är svårt att tro, jag vet, men så är det. Det värker både här och där men mest strålar det från ryggslutet ner längs ena benet, så där så att ibland när det hugger till så faller jag nästan ihop!
Det blir väl så när man har haft ett stillasittande arbete i 20+ år och nu plötsligt är på benen och i farten hela dagarna.
Nu säger jag trevlig helg och Shabbat Shalom.
Är ganska nöjd med tillvaron just nu.
Eller nja. Önskar mig lite romantik i vardagen, men bortsett från det. Kul jobb, fint hem i bra stadsdel i Helsingfors innerstad, underbar hund, bra vänner och flott familj. Klagar inte.