Jag kanske verkar lite töntig som engagerar mig för Britney (en karl i medelåldern, liksom), men det finns flera anledningar till detta.
För det första så har jag följt henne sedan ”…Baby One More Time”, och jag älskar ju popmusik. Britney har aldrig varit min ”etta”, utan hon är ju snarare ”nästa generations Madonna”.
Men jag har alltid köpt hennes album och jag har sett henne live. Hon är en fantastisk liveartist (playback, men skit i det – det är SHOWEN jag är ute efter). När jag såg henne i Globen år 2004 så kändes hon redan ”trött”. Hon kändes dittvingad.
Och som det nu har visat sig så har hon hela tiden varit en slav.
(Se tidigare inlägg och lägg till att jag idag hörde att hon inte ens har fått dricka kaffe, ty det har varit en förbjuden dryck, enligt hennes tyrann till far.)
Och just detta med att inte bara hela hennes liv har kringskurits – hennes yttrandefrihet har minst sagt begränsats.
Anledningen till att jag är så ivrig med att berätta vad jag känner eller tänker om ditt och datt är just på grund av att om JAG inte gör det så gör någon annan det i mitt ställe. Det känns åtminstone så. VILKEN MARDRÖM.
Britney har inte ens haft någon kontroll över sitt eget instagramkonto. Men! För några timmar sedan, efter hennes första ”seger” i den pågående rättegångsprocessen, så firade hon detta på en hästrygg och för första gången någonsin använde hon hashtaggen #freebritney. https://www.instagram.com/p/CRU8i50AAm_/?utm_medium=copy_link
Således lär hon ha fått tillbaka kontrollen ens över IG. Bara en sån sak.
Förhoppningsvis är hon snart en helt fri kvinna.
Och förhoppningsvis sitter hennes tyrann till far + alla pengakåta ”advokater” bakom lås och bom.
Därför engagerar jag mig.
På grund av frihet och yttrandefrihet.
Och bra popmusik.