Som jag skrev igår så har munskyddstvånget slopats i kollektivtrafiken här i Helsingfors. Nu bara ”rekommenderas” den. När jag åkte hem från jobbet igår så var jag maskFRI och det var så skönt. Äntligen fick jag smila mot folk igen och jag gjorde det inbjudande men med stil och finess. Så klart.
Jag har inte klagat över maskbärandet under det gångna året, men i somras – under den extrema värmeböljan – så hände någonting och jag började känna mig instängd och jag fick ångest. Det var outhärdligt att arbeta med mask i somras och när hösten kom så fortsatte jag ogilla masken.
Jag hoppas så innerligt att vi snart slipper dem även på jobbet. Tänk att ett (bra) tag bar vi både mask och visir. Det var bedrövligt.
Låt oss nu hoppas att coronan snart är över på allvar och att allt kan återgå till nåt slags normalt tillstånd. Jag tror i och för sig inte att någonting blir exakt som det tidigare har varit – vi har nog alla förändrats lite, på ett eller annat sätt.
