Mögel

Nu har exet R just cyklat hem. Vi såg en film och skulle äta pizza, men allt var stängt. Det fick bli mackor istället, men osten var lite möglig. Trots att jag nyss köpte den. R: “det är bara att hyvla bort det mögliga”. Jag: “det funkar inte så för mig”.
Så nu är jag hungrig och allt är fortfarande stängt.
I alla fall. Trevligt att umgås med R. Han tycker inte att jag är jobbig och han tycker att jag inte alls borde vara mer obrydd. Att jag bryr mig om sånt som är viktigt i det långa loppet.
Jag vet att jag är som jag är och jag vet att det finns väldigt konkreta anledningar till varför det är så.
En vacker dag ska jag våga känna tillit till människor, men den dagen har dessvärre inte kommit ännu.