Jag måste bara snabbt få ur mig detta. Det gnager.
För någon månad sedan stod jag på favoritkrogen och en karl trängde sig in mellan min vän och mig. “Jag ska ha en öl”, skrek han åt bartendern. Jag blev asirriterad över hans burdusa vis. “OMG”, sa min ungdomlige vän efteråt, “du blev verkligen arg!”
I lördags, på samma krog, klev en man fram och sa “jag ska ha två biljetter till *nån fest*”.
Aaaargh. Jag står inte ut med “ska ha”.
Man säger inte att man “ska ha” någonting. Man säger med vänlig ton: “Hej, jag skulle vilja ha…” eller “Tjenixen puma, skulle jag kunna be att få…”
Därefter säger man “TACK”. Man säger alltid “tack”. Och “hej”! Man börjar alltid med att hälsa. För i helvete.
Ordning och reda.
Hyfs och fason.
Och lite vänlighet.
Skulle jag ha ett sånt där jobb där man “träffar nya människor” (fy fan!) så skulle jag fräsa: “Nej, det ska du inte alls det! Be snällt, gubbjävel!”
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik