Den här dagen – som började så tråkigt – blev ju rätt festlig ändå.
Jag har ju väldigt roliga vänner alltså. När jag kom hem till en av mina grannar (oops! före detta grannar eftersom jag ju är bostadslös just nu och inte längre bor i denna byggnad) som jag huserar hos tills jag kommer iväg till den där herrgården/behandlingshemmet så hade hon och två gemensamma vänner bestämt sig för att det var julafton. (Vi går alla igenom ’lite’ jobbiga saker just nu, så vi gör lite ”konstiga” saker…)
Julmat, inklusive en kalkon, stod i ugnen. Julmusik på hög volym. Ett vackert dukat bord. Ett redigt, traditionellt julfirande helt enkelt.
De bad mig att bjuda över min kille också.
”Festligt att en muslim och en jude ska fira ’jul’ med ett gäng fruntimmer mitt i oktober”, sa jag.
Han skrattade. Han är väldigt vacker när han skrattar.
”Om det är julafton idag så betyder det att det är nyårsafton – dvs min födelsedag – om en vecka så då förväntar jag mig presenter”, sa jag.
”Vad önskar du dig?”
”En ny lägenhet.”
”Okej.”