Den senaste tiden har jag tänkt mycket på fördelarna respektive nackdelarna med att blogga ickeanonymt.
Jag har känt mig lite handikappad då jag varit tvungen att censurera mig själv en smula – därav mina skyddade inlägg.
Igår fick jag en påminnelse om fördelarna.
Jag var på ökänd fest hos en kollega som varje år har enormt födelsedagspartaj i den posha bostaden på sjunde våningen på Söder.
Okänd man knackade mig på axeln och sa: Är det du som är Kim?
Jag: Ja.
Han: Kim Milrell?
Jag: Javisst.
Det visade sig att han läser det jag skriver och det är alltid lika smickrande att springa på sådana personer.
Efter tre gin och tonic samt ett enormt glas rosé gick jag och hämtade Sebbe hos Nya Hundvakten (nu är de tre!) och tog en lång, skön promenad hem. Mogen som jag är lämnade jag festen när den var som roligast. Innan skandalerna. Innan män och kvinnor börjar ha sex med varandra på balkongen.