Nu ringde det på dörren och mot mina principer öppnade jag dörren. Det var en finsktalande från Jehovas. Låtsades inte kunna finska och sa att jag inte var intresserad när han visade broschyren “Hur länge kan man leva?”. Alla kommer vi försvinna när något enormt religiöst krig bryter ut. Det är så sorgligt. Sluta vara sådana fundamentalister. Sköt dig själv.
Nu; ut med Sebbe, sedan träffa någon jag velat träffa länge.
Mottaget mail;
“tja kille lust att träffas söker ??? dina måtte lust nu gillar??”
Nej tack. Dessutom ogillar jag slarvigt skrivna mail. Inte ett enda rätt, liksom. Väx upp och var lite mer originell nästa gång.
Vi var förresten hos veterinären. Sebbe fick en spruta och småskrek. Sedan togs det ett blodprov i tassen och då skrek han i panik. Det gjorde ont i mitt hjärta. *Snyft* Han blev rakad på tassen och fick den sedan inlindad. Bilder intill. Nu måste jag övervaka honom i fyra timmar för att se att han inte får några biverkningar (som uppsvullnad).
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik