Fy fan vad jag saknar honom.
Dansken kommer snart över och vi ska se mello hos en väninna.
Och jag bara saknar och saknar och vad jag än gör, från morgon till kväll, så finns han där.
Han lämnade ett par skor i mitt badrum. “Jag kommer inte behöva dessa varma skor på ett bra tag och resväskan är överfull så jag lämnar dem här”. Varje gång jag går in i badrummet ser jag dem. De står där. Orörda. Den som senast rörde dem var han.
Detta foto knäpptes för exakt en vecka sedan. Jag var så lycklig även om jag visste vad som komma skulle. Jag är lycklig nu också. Men även väldigt nedstämd.