Min gode vän Tysken gjorde mig uppmärksam på min inte så blygsamma placering på Bloggportalens HBTQ-lista. Som jag skrev häromdagen; jag vet inte varför, men norrmännen älskar mig och det är tack vare dem jag numera kan titulera mig Bloggdrottning.
Det är med stor glädje jag i dagens City (hittar ej länk just nu) läser om de fantasiska töserna som blev utkörda från Fyrishovsbadet i Uppsala då de badade utan överdel. HELT RÄTT (att de badade utan överdel alltså, inte att de blev avvisade). Jag är innerligt trött och äcklad på att kvinnorattar ses som något sexuellt medan herrarnas inte gör det. Vem bestämmer det? Som jag skrivit några gånger tidigare; vad ger männen rätt att gå utan tröja på stan? En kvinna skulle inte kunna göra detsamma.
För övrigt tycker jag det visas på tok för mycket hud. Det känns rätt absurt att, då jag bor bredvid ett utomhusbad, se halvnakna män och kvinnor trippa över gatorna.
Men så länge karlarna tar sig dessa friheter ska damerna kunna göra detsamma. Punkt.
Och så vill jag avsluta med att säga att efter tre dagars lyssnande på nya BWO-albumet Fabricator kan jag konstatera att de blir tristare för varje skiva. Var är melodierna? Bortsett från We Should Be Dancing (som Oswald med all rätt kallar Carolakrossaren) – albumets i särklass bästa låt (och kanske gruppens bästa någonsin) gillar jag Gomenasai, Give Me The Night samt Last Flight To San Francisco. Resten ger jag inte mycket för.
Ha en happy torsdag. För mig är det fredag.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik