Halv sju knackade det på dörren och där stod en hunk

När jag säger ”hunk” så menar jag HUNK.
Han var en av hantverkarna/installatörerna som smög runt i mitt hem igår, medan jag satt på jobbet och mådde dåligt. Ja, vi vet alla hur de kilar runt och tittar på våra mest privata saker. De öppnar skåp och drar ut lådor. De kollar vår post och våra bokhyllor. Och förra gången glömde de låsa ytterdörren!
Hur som helst.
Jag och Sebbe hade varit ute och när vi kom in igen lämnade jag nycklarna i låset (som jag så ofta gör) eftersom jag strax skulle ila iväg.
Jag var i färd med att ge Sebbe ett par karameller då det plötsligt knackade på dörren. Jag öppnade och där stod en hunk. Han hade vackra bruna ögon och lite smårufsigt hår. ”Du har glömt nycklarna i låset”, sa han med ett leende. ”Åh”, svarade jag. ”Jag vet. Jag ska just gå… Kanske kan du köra nyckeln i låset mitt så går det snabbare? Men tack ändå!”
Han log.
Jag log.
Han var inne i min lägenhet igår, tänkte jag, och nu ville han se vem det är som bor här. Jag bara vet det. Han har nosat på mina småbyxor och han har kollat i min cd-hylla och han älskar min musiksmak och han läser samma böcker som jag och han har lekt med mina vuxenleksaker och han har druckit av mitt kaffe. En liten kaffepaus så där.
Jag bara vet det.
Han får gärna ringa på igen. Ikväll kanske.

9 reaktioner till “Halv sju knackade det på dörren och där stod en hunk”

  1. Ha ha ha. Jag tycker ”småbyxor” är ett så roligt ord.
    Men du ser: du kommer att bli gift till slut! =)

  2. Åh, och tänk så praktiskt när du är lyckligen ihopflyttad med en handymanhunk sedan..;)
    Fast det där med snokande hantverkare.. Frågade en bekant åt handyman hållet om det och han påstod att de flesta hantverkare minsann inte har tid med sånt. De gör det de ska bara. I bästa fall. Så de kan åka o fika sedan. Påstod han…;)

Kommentarer är stängda.