Kom just på att jag fick händerna värmda igår igen. Av någon ung man med stora händer.
Vi var enormt frusna när vi kom in på CC. Köade länge. Hackade tänder till och med. Och de där ynglingarna jag skrev om igår, de tävlade om min uppmärksamhet. Väldigt… roligt. Nu ska jag sitta hemma i två veckor och skriva, skriva, skriva. No more festande. Trivs ju dessutom ypperligt i mitt härliga hem. TV:n ska bli nedburen också. Det ska jag få hjälp med. Den står ju på köksgolvet nu.
Jag blir så rörd när någon vet vad jag heter. Är kanske bara väldigt lättsmickrad.
Jag är inte deprimerad längre.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik