Idag ska vi tala om det här med långsamma människor.
De stör mig som få.
Okej, jag är en sån som går väldigt snabbt, men någon måtta får det faktiskt vara när man rör sig i en stad.
Igår, i en trång tunnelbanegång, gick en flock damer i snigelfart. Så pass att den enbente unge mannen på kryckor bredvid mig suckade (sant).
Ja, de rör sig oftast i flock och ja, det handlar oftast om kvinnor. Det är nämligen så att dessa damer envisas med att trippa runt i skor de inte kan (och rent fysiskt inte ens borde kunna) gå i.
Visst är det sexigt med sylvassa, skyhöga klackar – det är jag den förste att skriva under på – men låt oss komma överens om att de hör hemma i sängkammaren. Inte i en trång, smal tunnel i rusningstid.