Jag slog rekord på jobbet igår.
Blev ju anställd för att bland annat ansvara för sociala medier och det är ju så att har man rätt person på rätt plats så kommer man dit man vill komma. (Obs! Utan kvotering och annat trams.)
Jag är inte bäst på någonting, tyvärr, men jag kan det här med sociala medier. Och inte minst: jag vet vad människor går igång på! (Lektion 1A: ingen uppskattar ett företags torra, tradiga inlägg – du måste vara en smula personlig och bli DU med mottagaren. Dock utan att bli för tjenis.)
Så vi gick snabbt från några blygsamma ”gilla” till gårdagens rekord om 1,2 K samt med en rejäl räckvidd tack vare en massa delningar. Och inte minst: folket kom och de öppnade sina plånböcker.
Så jag är nöjd. Och det är min arbetsgivare också.
Jag har ofta tänkt på det här med att jag inte är någon tävlingsmänniska (lite synd), men jag vill gärna toppa MIG SJÄLV och jag känner trots allt en urmänniskas tävlingsinstinkt vakna till liv när det handlar om nåt som jag bryr mig om.
Dessutom: känner man sig uppskattad på sin arbetsplats och råder där god stämning så vill de anställda gärna göra bra ifrån sig.
Så: iväg till jobbet för att slå nya rekord.