Min nya livsfilosofi är att göra så mycket jag kan på ett annat sätt.
Att rulla runt i samma hjulspår utan att komma någonstans – eller åtminstone utan att komma dit man skulle vilja komma – är ju inte särskilt konstruktivt.
Under det senaste året har jag lärt känna en massa nya människor, och med nya människor kommer nya upplevelser. Jag tackar oftast ja till förfrågningar. Så där på studs. Istället för det välkända ”vi får se”.
I höstas till exempel så var jag ju huxflux på mitt livs första hockeymatch. Nu kommer jag ju verkligen inte att börja springa på hockeymatcher eftersom jag inte är någon sportig typ, men det var en upplevelse att se de testosteronstinna spelarna på isen och inte minst: att få uppleva den upphetsade känslan i publiken.
Ja, det var en ny upplevelse. I gott sällskap dessutom.
Jag har också börjat jogga. Att jag på min första joggingrunda på ett decennium lyckades springa åtta kilometer för att sedan promenera i rask takt de resterande fyra var en positiv överraskning.
Nej, jag är inte nöjd med min kropp just nu. Känner mig inte särskilt du med den. För mycket mage och för mycket röv, helt enkelt.
Istället för att bara sitta och gnälla så försöker jag göra någonting åt den nuvarande ”fysiska situationen”.
Det blir nog en del motionsrelaterade inlägg här i framtiden, eftersom det sporrar mig att ge mig ut om jag ”måste” rapportera. Det sätter lite press på psyket och fart på fläsket. Bokstavlig talat.
Ett annat – mycket konkret – exempel på det här med att jag försöker göra saker annorlunda är det här med krogbesök. Jag har verkligen ingen som helst lust att gå ut på lokal (förutom karaokebarsbesök en gång i månaden). Jag har gjort det till leda och jag var en riktig club kid fram till att jag fyllde 30 ungefär. Då var det viktigaste i livet att få vippa in på de coolaste klubbarna. Jistanes. Känns som flera livstider sedan.
Men. Så är det ju det här med att jag gärna skulle vilja ha en partner i mitt vardagsliv. En så kallad livspartner. Var träffar man en sådan? På alla appar av idag verkar de flesta vara antingen psykopater eller endast ute efter lite rajtantajtan. Eller så är de gifta lite grann så där i smyg.
Så krogen är ju då ett alternativ. Men om man har sprungit på krogen i 20 år och fortfarande inte hittat rätt så är det kanske på sin plats att söka någon annanstans? Bara en blygsam tanke.
Nåväl. Idag är det söndag och jag och min hund ska ge oss ut på en redig runda längs gatorna här i krokarna där vi bor.