En vän frågade igår kväll om jag hade lust att följa med och grilla – och det hade jag ju, eftersom mitt nya jag säger “ja” istället för “nej”. Tog Sebbe och Gringo med mig och vi hade en trevlig kväll på Skinnarviksberget. Hade inte varit där på flera år och känslan var en smula magisk. Det är ju en väldigt vacker stad vi bor i och inget slår väl en varm sommarkväll framför en grill, goda vänner omkring en samt en magnifik utsikt över Stockholms innerstad.
Gringo var söt. Så pass att han satte mitt arma hjärta i brand. Hans små gester gör mig ack så lycklig i själen.
Vi kom hem vid 01, vilket känns i huvudet och kroppen idag. Trött men lite lycklig.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik