Hej i hettan, kära medmänniskor.
Som sagt: allt går på sparlåga. Jag längtar efter semester. Jag känner mig en smula slut. Har mycket att tänka på – ni vet en miljard småsaker som tillsammans blir ett sjunkande skepp. Jag vill släppa allt ett tag och bara vara. Snart så. 31,5 timmar kvar.
Jag har, kanske just för att komma ifrån allt som är min vardag och verklighet, läst mycket den senaste veckan. Två böcker har jag betat av och jag skriver snart om dem. I morse påbörjade En geishas memoarer, som stått i min bokhylla och väntat på sin tur länge nu.
I förrgår badade Sebbe och igår fick han en ny dos Frontline. Han blev mycket trött och sov hela kvällen. Nu kommer han vara lite kliig ett par dagar men sedan går det över och vi slipper fästingar i två månader till. Det är det värt. Vi hatar fästingar, båda två.
För övrigt har jag svårt för människor som mumlar när de talar. Tala ur skägget, vill jag skrika.