Dag 7

Dag 7 var en sorgens dag. Jag kände mig väldigt emotionell och nedstämd.
Y jobbade så jag gick och shoppade (och kände mig härligt hemmafruaktig). När jag klev in i favorit-cd-butiken kunde jag inte stå emot. Jag handlade och handlade alla de där 14 hebrepopskivorna som jag fått av vänner (i mp3-format) eller laddat ned illegalt (vad ska man göra om man inte KAN köpa dem?).
Därefter slog jag mig ner på en uteservering och åt och njöt och tänkte (bild 1 och 2).
Promenerade hemåt så småningom, men stannade till vid ytterligare en uteservering och tänkte/kände/älskade (bild 3). Jag tänkte på hur det skulle vara om jag bodde i Tel Aviv, med Y, och kom hem efter en runda på stan en helt vanlig måndag och mötte honom i köket. En så ljuv tanke. Ja, jag skulle definitivt kunna tänka mig att flytta dit. Berättade det för Y förresten. Vi är inte riktigt “där” ännu, men på grund av avståndet är det ju alltid bra att vara verbal och rättfram.




På kvällen gick vi ut och åt på en nudelrestaurang (bild 4) och Y var så vacker och jag älskade honom så. Jag åt kyckling (!!!) då jag ville ha något kryddigt och när man äter ute är de vegetariska alternativen oftast ganska lama. Jag var oerhört nedstämd och ville gråta hela tiden (inte på grund av kycklingen den här gången).
Medan jag väntade på att Y skulle komma hem på kvällen satt jag på balkongen och lyssnade på mina nya skivor. Det såg ut så här. 🙂