Möte

Hemma efter möte på jobbet. Det gick bra. De hade redan läst min blogg så jag behövde inte tillägga så mycket… Hade även ännu ett terapisamtal med min vän PG. Det är så bra; vi kan påtala varandras fel och brister på ett ytterst konstruktivt sätt. Utan att den andre blir sårad utan snarare går och tänker på saken och till slut inser och inte minst accepterar sanningshalten i det hela.
Pusselbitskänslan är inte bra. Känner man den ska man tacka för kaffet och gå. Pusselbitskänslan ska infinna sig när man är ensam, i sig själv. Två olika pussel kan däremot läggas bredvid varandra och vävas samman till ett ljuvligt mönster.
Det värsta någon sagt till mig är; “har du lika tråkigt som jag”. Det hemska är att jag satt kvar. Jag borde rest mig upp och gått. Gillar jag att plåga mig själv? Det räcker nu.

Bok

Så nu har jag på allvar börjat skriva boken jag alltid velat skriva men aldrig kommit igång med då jag varit osäker på upplägget. Igår bara kom det till mig. Så självklart. Med titel och allt. Men den behåller jag för mig själv ett tag till. Ska strax iväg på möte. Det är minus 7,4 ute. Gillar inte kyla. Men gillar mörkret. Det är det som är kruxet. Vintern är rätt trivsam egentligen, bortsett från kylan…

14:08

Precis som de flesta andra är jag på väg att bli sjuk. Känner mig hemskt risig och har ont i varenda liten muskel. Var uppe och ringde min läkare. Förlängd sjukskrivning och sedan 50% ett tag framöver. Hon skulle skicka intyg + en massa recept (zoloft, stesolid, theralen). Måste piggna till tills imorgon då jag ska på möte på jobbet angående mina kommande 50%. Hoppas på det bästa. Nu ska jag läsa dagens tidningar. Ciao.

”Klart du ska!”

Suttit och skrivit hela dagen. Och ätit ljuvlig vego-moussaka. Fick ett mail som muntrade upp mig. Och inspirerade. Från Linda Skugge. Hon tycker jag ska skriva en bok; “klart du ska!”. Det tycker jag också. Så det är väl bara att sätta igång.