Månad: juni 2019

Svep in er, heta muslimska karlar!

Sitter på bussen och eftersom jag är en svårt homosexuell och enormt jämställd man så tänker jag på paret mittemot. Hon är en ordentligt insvept muslima och hennes ägare som sitter bredvid har full koll på sin ägodel. Inte en endaste liten bit hud flashas, så att jag – som man – inte ska gå bananas och inte kunna kontrollera min pulserande sexualitet. 
Men tänk om denne man visste att det inte är hans kvinna jag blänger på. Det är han, som i all sin härligt svettiga, håriga manlighet, väcker mina väldigt vågade fantasier till liv. Vad skulle han säga om han visste att han är sex på två ben?
Lyftkranen nästa för herr da Costa?

Anser i allt mitt sunda jämställdhetstänk att är det några som bör svepa in sig och sluta egga upp utsvultna medelålders män på morgonbussen, så är det de hunkiga karlarna från Mellanöstern. 💁🏻‍♂️

Ogillar Pride (svär i synagogan!)

I dessa Pride-tider viftar diverse företag etc. med regnbågsflaggor men jag tycker bara att det klingar falskt. De vill bara mjölka oss på cash och verka ”fina och goa”. Men vad gjorde de för oss HBT-personer när de hade kunnat riskera någonting genom att ta ställning för våra grundläggande mänskliga rättigheter? Ingenting. 
I min värld får man ingen medalj för att man är allmänt human. Det krävs lite mer än så. 
Så nej. Jag går inte på den lätta. Hur de än mjölkar så sprutar inte mina värdefulla spenor.
Att slå in öppna dörrar känns B. Det var för f@n såna som jag som slog in dem från första början.

Jag har ingenting emot Finnair. Jag ÄLSKAR Finnair. Deras nya profilbild på Facebook får helt enkelt symbolisera hela grejen.

Vi går mot mörkare (och mycket romantiska) tider

God morgon. 
Jaha, så nu går vi mot mörkare tider. Snart är det höst.
Det blåser aggressiva vindar och regnet piskar mot rutorna. Du ligger under en filt i soffan och slötittar på en härligt förutsägbar romantisk komedi. En hunk/puma ligger bakom dig och trycker sin varma kropp mot din frusna rultighet. H*n tvångsmatar dig med lösgodis. 
Eventuella husdjur ligger huller om buller på dina fötter. 
Allt är så lugnt och fridfullt och det är lördag kväll och ingen stress och press.

Tidigare under dagen var ni ute på långpromenad. Ni kastade gula och röda löv på varandra och låg i en färgexplosion i en skogsdunge och tog en selfie som fick 78 ’likes’ och 14 glada kommentarer på FB. 
Ni stannade för en kopp kaffe på ett myspysigt kaffe. Du tokade till det genom att ha socker i kaffet. 
”Jag kan väl passa på”, sa du med förförisk stämma, ”jag använder ju aldrig socker hemma”.
”Inte undra på att du har tajtat till din underbara kropp”, svarade din älskade och slickade rappt och diskret den handvispade ekologiska grädden från din inbjudande överläpp.

Ni kom hem och redan i hallen såg h*n på dig med djurisk blick. Kastade sig över dig och överöste dig med ohämmad passion. Släpade dig till soffan och gjorde en riktig man/kvinna av dig. Ah, så ljuvligt och förlösande.

Så, mina vänner, sörj inte att sommaren går mot sitt slut. Snart är den underbara hösten här med sina friska vindar.

Midsommar betyder ingenting för mig

Midsommarafton och jag är ensam hemma (med Blake) i kollektivet. Nio sovrum, två kök, ett vardagsrum, en balkong, en terrass samt en trädgård för bara mig och Blake.
Eller okej, vi går ju inte in i de andras sovrum dårå. Ville bara att det skulle låta flott.

Jo, jag fick veta häromdagen att jag nu står i en ’särskild’ bostadskö så jag väntar med spänning på att telefonen ska ringa. Det kan ta två månader. Eller fyra. Eller några veckor. Spänningen är olidlig och jag vet inte vad som väntar runt husknuten (bokstavligt talat, så att säga).

Jag trivs i kollektivet i Västra Baggböle, Helsingfors, men jag börjar längta efter att bo ensam igen (återigen: med Blake så klart). Vill kunna gå naken från dusch till klädkammare och jag vill kunna vänta med disken till efter att jag tagit en tupplur efter middagen. Och så vill jag inte behöva behöva plocka och städa efter andra. Skönt att bara ta hand om sin egen oreda.

Midsommar betyder ingenting för mig. Jag blir lika ’chockad’ varje år när någon frågar mig om mina midsommarplaner, eller berättar om sina, och jag frågar: ”När är det midsommar?” och h*n svarar: ”I övermorgon” eller nåt liknande.
Midsommar har aldrig varit min grej.

Älskar med mina plattor

All min älskade musik stod nedpackad i min före detta grannes källare i flera månader (i brist på bilburna vänner). Nämnde i gruppterapin hur mycket jag saknar min samling LP- och CD-skivor samt kassetter och en ny ung kvinna ba’: ”Jag har både körkort och bil. När åker vi?”
Så rart!

Nu är mina älsklingar hemma och jag ska älska med dem hela natten. Har all min musik i min bärbara hårddisk men jag vill RÖRA konvoluten! Bläddra. Läsa. Sniffa. 
Kartong efter kartong efter kartong. 
Åh, så härligt!