Onsdag morgon och efter ett svettigt besök på gymmet sitter jag som en sol på arbetsplatsen.
Apropå sol så var gårdagen årets vackraste dag; det är bara att acceptera. Nu blir det grått och brunt och förhoppningsvis så småningom vitt.
Så jag satt och trampade på gymmet och bredvid mig satt en supermuskulös man iklädd slyniga, tighta trikåer och han flåsade och stönade på ett sätt jag aldrig tidigare hört en man flåsa och stöna (mycket intressant). När jag lite senare gick upp en våning för att lyfta skrot så satt en annan lika flåsig och stönig man bredvid mig. Oj oj oj.
Jag avslutade med att ro mig i hamn och duschade och åkte till jobbet.
Extra tidig var jag då jag ville hinna chittchatta med kollegan (”favoritflatan”) innan dagens hets och stress satte igång.
Häromsistens sa jag till henne: ”det är så härligt att komma hit på värdelöst morgonhumör och se dig sitta här; genast blir jag på bättre humör. Ja, du vet, du är en av de få människor som jag faktiskt gillar”.
Människan är ju i regel ett as (look around you), men de få homo sapiens som förtjänar att höra att de är reko och hyvens får ofta höra det från mig.
I förrgår – efter den där shoppingrundan med Africa – så sms:ade jag: ”vi borde verkligen ses oftare. Jag gillar ju dig!”
Sån är jag – full av kärlek och känslosamma uttryck för dem som förtjänar det! De övriga ignorerar jag så gott jag kan.
Jag glömde glasögonen hemma och kontorsbelysningen är fortfarande inte fixad, så jag ser knappt vad jag skriver. Hoppas det viktiga framgår ändå.
Den vackra, vackra gårdagen.
Gårdagens vackra, vackra post.
Månad: september 2010
Liten på jorden men herre på täppan
Jo, jag satt här och undrade hur jag skulle tillbringa andra lediga dagen – blir ju lätt en smula rastlös. Då plingade telefonen till och jo, jag krävs i yrket i dag. Så är det att vara liten och obetydlig i världen men ack så oumbärlig i yrkesrollen. Jag är företaget jag arbetar för; så enkelt är det.
Hmm.
Men jag stannar i bostaden och arbetar då tvätten rumlar runt i badrummet och dammsugaren är framplockad. (Kan inte dammsuga just nu, eftersom Sebbe sover… Alltid finns där någon typ av ursäkt.)
I morse rensade jag i garderoberna, för att få plats med allt det som tillkom under dagen som Hausfrau. Vissa plagg kan man ju bara inte göra sig av med, fastän man vet att man aldrig mer kommer kunna – eller ens vilja – bära dem igen. Lyckades trots det rensa rätt friskt. Så good for me. Well done.
Ja ja, nu ska jag jobba.
Das Leben einer Hausfrau är mycket exhausting
Idag – min lediga dag efter sjudagarsveckan – har jag lekt Hausfrau.
Mycket trevligt.
I morse ringde jag min stylist M. Broberg Møller och bad honom följa med ut på shoppingtur, men han (som nyligen sa upp sig från sitt fashionabla fashion-arbete på grund av att han ”behöver nya utmaningar”) var upptagen med att skriva arbetsansökningar (”You are such a good invandrare”, sa jag då), så jag fick ge mig ut på egen hand.
Jag är värdelös på att shoppa och tycker att det är SÅ tråkigt, så jag kontaktade min andra fashion-vän, som vi kan kalla Africa (när vi möttes på Götgatan så hojtade jag ”my African womaaan” innan jag gav henne en redig kram). Hon bangar aldrig, och hon tog mig med till en för mig tidigare okänd butik på Söder.
Där fann jag en elegant blus att bära på vinterns många fester.
Jag åt även falafel hos araberna på Götgatan och njöt en Irish Coffee på en finkrog.
Var på vippen att bjuda mig själv på en ansiktsbehandling, men jag är inte riktigt ”där” ännu.
You tell ’em, Kylie!
Klart ni undrar vad disco-Kimman (tiden som rockare blev kort) tycker om de dagsfärska Kylie-remixarna!
Shoppa shoppa.
Uppdatering: (BeatauCue Remix) är nu uppe i en full femma! Underbar!
