Oslo: pervers park

I Frognerparken ligger Vigelandsanlegget – här finns hundratals mycket perversa statyer av Gustav Vigeland att beskåda. Ja, ni ser ju själva. De värsta vågade jag inte ens fotografera.








Till fotografens försvar måste jag påpeka att bilden ovan skulle bli sån. Ett så kallat klassiskt turistfotografi.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Oslo: uteliv


Så… första kvällen gick jag och den ene värden ut en sväng. Vi skulle även möta upp hans ”svenske vän” och när han sa svenskens namn hade jag på känn att jag visste vem det var. När vi tog oss till den mixade baren Ett Glas, vem var den förste jag såg om inte just den där före detta stockholmaren som jag trodde det handlade om. Ja, världen är sannerligen liten. Så liten att jag blev lite sur.
Vi stannade ett tag men haket var oerhört hunktomt så efter ett tag gick vi vidare till det legendariska London. Vid det här laget var jag supertrött och jetlaggad så vi stannade inte särskilt länge. Det var ljuvligt att komma ”hem” och krypa ner under täcket i gästrummet. Det var mörkt, svalt och tyst och jag sov bättre än på evigheter.
För övrigt så är det aldrig någon som har sagt att det går att köpa starköl och sprit i de norska matbutikerna! Eftersom norrmännen är så friska och hurtiga så undanhålls vi detta; vi ska inte få för oss att kräva detsamma – istället ska vi se på de dekadenta danskarna. ”Det är sån man blir om spriten får flöda fritt!”
Här följer lite toalettklotter. Ja, männen är lika primitiva i Norge.



Läs även andra bloggares åsikter om ,

Oslo: ankomst och restaurangbesök


Jag stod på centralen och huttrade och plötsligt hörde jag någon ropa mitt namn. Det var min äldsta stockholmsväninna miss Uganda (som i början av december överraskade mig i Gamla stan) som till min enorma förvåning också var ute på vift. Mycket trevligt.

Här ser vi mitt allra första norska fotografi! Kongsvinger! Och en random city shot of Oslo.

Gossarna mötte upp mig på Oslo Sentralstasjon och vi valsade runt ett tag på byn innan vi kom fram till att vi ville äta indiskt. Vi hamnade på Jaipur och låt mig säga att maten var kalasgod och det roligaste av allt var att stället inte var så där indiskt-i-Stockholm-trashigt, utan snarare ganska posht! (Som vanligt ser maten inte alls aptitlig ut på bild.)



Vi åt och vi drack och vi catchade upp och stannade oväntat länge. ”Trevliga gossar det här”, tänkte jag och log och beställde in en ny norsk öl. När vi gick insåg jag att halva reskassan var puts väck – ja, det är dyrt i Norge.

Vi tog tuben till det exklusiva villaområdet och väl framme låg röda mattan utrullad och jag skrattade lite åt gossarnas välfyllda kylskåp (”så där så att det blir mörkt då lampan hamnar bakom alla godsaker”) och inte minst åt deras yoghurt.
På kvällen gick jag och den äldre gossen (dock yngre än jag själv är) ut en kortis. Mer om det i nästa inlägg.
Läs även andra bloggares åsikter om ,