Rädda världen från homosexualitet

Vi sitter här på jobbet, en bög och en flata, och tar del av påvens jultal.
Tänk att vi är lika farliga som klimathotet.
Vi vet inte riktigt vad vi ska säga.
En tradig gammal gubbe (82) som miljoner människor faktiskt lyssnar på uttrycker så vidriga åsikter att det svartnar en smula framför mina blå bögögon.
Det faktum att han (och den katolska kyrkan) så hårt vill cementera könsrollerna borde få även heterosarna att haja till.
Det är just det jag ogillar så starkt med religion – människor tar patent på Gud.
Det var ju i mitt fall så att Gud en dag tittade på mig och sa: Här, unge man, får du förmågan att älska. Det spelar ingen roll vem du älskar – bara du vågar och kan känna. Njut!
Exakt så sa han.
Hurra, svarade jag och lovade älska ofta och mycket.
Nu ska jag gå hem och fortsätta fakefira chanukka. Tack och lov finns det lite mer nutida, liberala religioner för oss [farliga homofila] sökare. Ikväll ska det tredje ljuset tändas. Eftersom jag är en modern man har jag så klart ett program i iPhonen som hjälper mig hålla reda på sånt här.

Ett par saftiga avslöjanden

Eftersom det är lågsäsong gällande bloggläsandet under just denna vecka tänkte jag passa på att komma med ett avslöjande eller två. På så vis har jag skrivit om det – även om många missade just detta inlägg.
1. Paraplyfrågan
Ja, jag tog det med mig. Det ligger på jobbet just nu.
2. Jag läser ett par bloggar endast på grund av att jag måste ha någon att ogilla. Oroa er ej. Jag kommenterar aldrig på de bloggarna och de läser inte mig heller.
Den ena är skriven av en kvinna som jag verkligen verkligen ogillar och jag kan inte sätta fingret på varför. Det är nåt med hennes gnäll som gör att jag mår illa varje gång jag surfar till henne men jag mår lite bra också så jag fortsätter läsa.
Den andra är skriven av en man (nåja) och jag blev så besviken då jag av en slump hamnade hos honom första gången. Än en gång insåg jag att fördomar är rena rama sanningar. Det handlar om en människa som lägger ner hela sin själ på sitt utseende (utan att lyckas). Samtidigt är han så blåst att jag blir rädd (på riktigt). Naturligtvis har jag aldrig läst en blogg text som är lika illa skriven.
Jag insåg för ett tag sedan att visst är det underbart att hamna på en välskriven blogg! Jag får nästan en liten orgasm varje gång. Jag ser det framför mig: versaler på de rätta ställena. Punkter istället för kommatecken (varför, oh varför, envisas vissa med just detta sattyg?) och inte minst minimalt med stavfel (förmodligen oftast typo).

Vissa tigger stryk

Nästa person som gnäller över att “julen är så jobbig” och “hur ska jag hinna” och “åh denna stress” får spö.
Du måste inte göra en massa saker du inte har lust med. Lyft luren och ring dina nära och kära och säg: “Du, det blir inget firande för min del i år. Jag kommer stanna hemma och sova. Vi hörs framåt nyår”.
Det är helt okej.
Du måste inte tokstäda (för att sedan tokskräpa ner med julskräp).
Du måste inte laga en massa mat (som du kommer tröttna på och slänga).
Du måste inte köpa en massa julklappar (som byts mot något annat).
Du måste inte skicka julkort (eftersom du bara gör det för att se om du får ett tillbaka).
Så lägg ner gnälleriet.
Tack på förhand.

PV 10: Jag är ett kap

Positiva veckan nu.
Idag är jag tacksam över att jag inte har tappat hoppet.
Jag påstår inte att jag varit med om värre hemskheter än någon annan men jag har haft förfärlig otur i kärlek och jag försöker förstå varför det är så då jag egentligen är ett kap. Jag menar; vill man ha en pojkvän som varken är blåst, elak, ond eller ens ful som stryk så är jag ju någon att hugga! Dessutom är jag oerhört trogen och lojal. Och bra på vuxenbrottning.
Så hugg mig.
Jag har väntat länge nog.
Och jag orkar inte med en enda karl till som får “kalla fötter”.
I like ‘em warm.
Jag ger inte upp. Jag väntar.

Smällarhelvetet har börjat

Igår kväll när vi var på väg hem från Hundvakten sken himlen upp och det smällde rejält på fältet vid vårt hem.
Fyrverkerierna är tillbaka. De är hatade. Det är två veckor till nyår och det kommer smälla ett par veckor in på det nya året. Detta betyder en månad av inte bara oväsen utan inte minst av skräp.
Tack och lov är hunden min inte rädd för eländet men jag tänker på alla hundar, katter och andra djur som är det.
Och människor! Det är otrevligt när det smäller i tid och otid.
Snart ser vi dem gråta ut i kvällstidningarna igen: “Åh, jag blev av med ett finger!”, “Stackars mig som blev av med halva ansiktet!”
Men nej! Jag kommer inte tycka synd om er. Skippa eländet och lägg pengarna på annat. Det är rätt sorgligt att se pengar gå upp i rök (!) i dessa hårda tider! Skärpning.